Det där ingen tänker på när väggarna rivs
Du står där med släggan i handen. Dammet yr. Bakom tapeten och gipsskivorna blottas ett nät av gamla kablar – grå, vita, ibland med den där typiska gula nyansen som skriker 70-tal. De flesta slänger alltihop i containern utan att blinka. Men vänta. Det du håller i handen kan faktiskt vara värt pengar. Riktiga pengar.
Installationskabel innehåller koppar. Och koppar är en av de mest eftertraktade metallerna på återvinningsmarknaden just nu. Vi pratar om en råvara som handlas globalt, vars pris har stigit stadigt under de senaste åren. Ändå hamnar enorma mängder kopparkabel på tippen varje år, bara för att folk inte vet bättre. Eller inte orkar ta reda på det.
Varför koppar i gamla kablar är guld värd
Okej, kanske inte bokstavligen guld. Men närmare än du tror. En typisk installationskabel – den sort som sitter i väggarna i svenska hem byggda mellan 1950 och 1990 – innehåller en kopparkärna omgiven av PVC-isolering. Kopparhalten varierar, men i grövre kablar kan den vara rejält hög. Och det är just kopparn som återvinningsföretagen vill åt.
Jag har sett renoveringsprojekt där husägaren samlat ihop kablar från ett helt våningsplan och fått ut tusenlappar. Inte hundralappar – tusenlappar. Det handlar förstås om volym. En enskild kabelbit ger ingenting. Men ett helt hus? Där snackar vi andra siffror.
Faktum är att kopparpriset i skrivande stund ligger runt 80–90 kronor per kilo för ren koppar. Kablar med isolering ger mindre per kilo, men det är fortfarande långt ifrån noll. Och vid en totalrenovering av ett äldre hus kan det handla om 20–50 kilo kabel, ibland mer.
Så gör du rent praktiskt
Steg ett är enkelt: sluta slänga. Varje gång du drar ut en gammal kabel ur väggen, lägg den i en separat hög. Blanda inte med annat skrot – det gör det lättare att få rätt pris senare. Och skippa tanken på att skala kablarna själv om du inte har rätt verktyg. De flesta återvinningsställen tar emot kabel med isolering och sorterar själva.
Vid större renoveringsprojekt kan det vara värt att samla ihop alla gamla ledningar och lämna in dem som kabelskrot i Stockholm till återvinning, eftersom kopparvärdet ofta är högre än man tror. Det tar kanske en halvtimme extra att sortera och köra iväg materialet. Men den halvtimmen kan ge dig ett par tusen kronor tillbaka. Det är en rätt hyfsad timlön.
Miljöaspekten som bonus
Men vet du vad? Det handlar inte bara om pengar. Koppar är en ändlig resurs. Att bryta ny koppar ur gruvor kräver enorma mängder energi och vatten, och lämnar djupa ärr i landskapet. Återvunnen koppar däremot? Den kräver bara en bråkdel av energin att smälta om. Kvaliteten är identisk.
Varje kilo kopparkabel du lämnar till återvinning istället för att slänga minskar behovet av nybrytning. Det är en av de där sällsynta situationerna där plånboken och planeten drar åt samma håll. Sådant gillar jag.
En vana värd att bygga
Nästa gång du river en vägg, byter elcentral eller drar om ledningar – tänk efter innan du slänger. Den där trassliga högen av gammal kabel är inte skräp. Den är en resurs. Och i en tid där materialpriser skjuter i höjden och hållbarhet faktiskt betyder något på riktigt, är det dumt att inte ta tillvara på det man redan har.
Renoveringsprojekt är kaotiska. Jag vet. Damm överallt, oväntade problem bakom varje skiva, budgetar som spricker. Men just därför är det smart att plocka upp de där extra kronorna där de finns. Kopparkabeln i väggarna är en av de enklaste vinsterna du kan göra. Och den kräver ingenting annat än att du slutar kasta och börjar samla.
Andra inlägg
- Blandarbyte i köket – så får du det gjort rätt vid renovering i Solna
- Tryggheten i att anlita lokala yrkesmän för takomläggning
- Undvik akuta stopp genom periodisk relining
- Optimera inomhusklimatet i ditt äldre hus med rätt isolering
- Minimalistisk köksinredning där allt fult gömmer sig
- Projektering av inglasade uterum – så får du det perfekt i Täby
- Kravställning på rivningsentreprenörer i Linköping – så undviker du dyra misstag
- Färgsättning av taket för att matcha husets arkitektoniska stil
- Fjärrstyrning av värmesystem – framtiden för Uppsalabostäder är redan här